Jag sitter och väntar på planet som ska föra mig till min hemstad, Stockholm. Väntan är lång och outhärdligt jobbig. Jag sitter och funderar på om jag ska stoppa fingrarna i halsen eller inte. Jag mår så otroligt illa så att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Har inte sovit mer än 4 timmar på två dygn och ja, herregud vad jag inte mår bra.

På det har jag fått en dunderförkylning också, så jag har både feber, halsont, täppt näsa och illamående. Det känns inte så bra faktiskt.

Snart är jag iallafall hemma (om ca 6 timmar.... fyfan...) ifrån denna minst sagt annorlunda resa, som jag trodde skulle vara hela sommaren. But, tyvärr, it was not the right thing to do. Seriöst, vill man vara seriös kan man inte vara på Rhodos, eller vad man ska säga. Detta pga att det mestadels handlar om sprit och ja.. sprit. Det är min bild av det hela. Jag åkte inte dit för att dricka mig redlös varje kväll, utan ville utveckla mitt spelande och knyta kontakter. Nu kändes det inte som att jag utvecklades utan snarare tvärtom, då åker jag hellre hem och börjar om på ett nytt sätt, på mitt sätt.

Två veckor känns som ett halvår, känns som om jag varit borta hur länge som helst. Min hemlängtan under dessa två veckor har inte varit att leka med för den delen heller. Nej, jag trivs bäst hemma, så ÄR (!) det bara.

Trackback-URL för detta inlägg: